Känsligheten hos de som drabbas av celiaki kan variera, men det bästa är att konsekvent hålla en glutenfri diet och aldrig slarva med kosten. Efter ett tag blir det naturligt att äta mat utan gluten och de flesta glutenintoleranta upplever sig inte som sjuka. Med andra ord: Du kan leva precis som vanligt och njuta av god mat – det enda som krävs är lite planering.

Grundläggande glutenfakta
•Gluten är ett protein som bara finns i sädesslagen vete, råg, havre och korn.
•Glutenfria produkter är baserade på vetestärkelse, där proteinet gluten är borttaget.
•Naturligt Glutenfritt betyder att produkten är gjord på ett mjöl eller råvara som inte innehåller gluten, t ex majs, potatis eller ris.
•Som glutenintolerant är det lätt att du får i dig för lite fiber eftersom du inte kan äta bröd bakat på mjöl från vete, råg, korn eller havre.
•Om du som glutenintolerant äter mat med gluten skadas tunntarmens slemhinna. Tarmluddet blir förstört och tarmens förmåga att ta upp och ta hand om näringsämnen som t ex järn och vitaminer försämras.
•Det är viktigt att du aldrig slarvar med maten. Även små mängder gluten kan skada tarmen.
•Celiaki (glutenintolerans) växer inte bort. Är du glutenintolerant måste du hålla en glutenfri diet i hela livet.

Tips till dina vänner

Till en början kan det vara svårt för dina vänner att veta vad de ska bjuda på. Därför har vi satt samman några råd som gör det enkelt för den som vill bjuda på en glutenfri fika eller middag.
•Kom ihåg att bakbord och redskap måste vara rengjorda innan du börjar baka glutenfritt.
•Tänk på att använda glutenfritt ströbröd vid panering och när du bröar kakformen. (Du kan även bröa med mjölmix eller ugnsrostad kokos.)
•När du reder en sås, tänk på att använda glutenfri mjölmix.
•Om du bjuder både på glutenfritt och vanligt bröd, ställ gärna fram två askar med smörgåsmargarin. Det fastnar ofta lite brödsmulor i asken.
•Om du får oväntat besök kan alltid bjuda på lite glass eller choklad. Eller varför inte prova Finax glutenfria muffinsmix?

Nästa år firar Fertilitetscentrum i Göteborg 25-årsjubileum, och det är främst arbetet med frysförvaring av obefruktade ägg (så kallade oocyter) samt ny mikroskopteknik som för kliniken in i nästa kvartssekel.Fertilitetscentrum är en av Sveriges första privata kliniker för IVF (In vitro-fertilisering) det vill säga provrörsbefruktning. Det första IVF-barnet föddes 1978 och det första svenska kom till världen fyra år senare. Och år 2010 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin professor emeritus Bob Edwards för hans introduktion av tekniken.

Det har alltså dröjt med belöningen för detta arbete och det har berott på att kommittén velat vara säker på att det inte funnits betydande risker med de nya metoderna.

- Från en blygsam start med ett fåtal barn har antalet IVF-födslar stadigt ökat till totalt fem miljoner stycken, och utgör nu 3-4 procent av alla födda barn, berättar Med dr/verksamhetschef Göran Westlander vid Fertilitetscentrum.

Utfallet av IVF-födslarna i Sverige under knappt 30 år har undersökts och resultatet är att riskerna med tekniken är små och minskar för både barn och mödrar.

På IVF kliniken i Göteborg föds ett barn om dagen !

- Sverige har 16 kliniker med tekniken, hälften privata, där det sker 13.500 återföranden av embryon, det vill säga befruktade ägg. En gång på fyra leder detta till födslar, vi har alltså ett utfall på 25 procent, säger Göran Westlander.

Naturligtvis ledde det till sensation när det första provrörsbarnet, Louise Brown, kom till världen men nu är tekniken alltså vanlig och bara från Göteborg kommer 365 barn att födas.- Ja, en nätt siffra av ett barn om dagen, påpekar Göran.

Och nu riktas alltså uppmärksamheten mot en ny teknik att frysa obefruktade äggceller med förhoppningen att bevara/förlänga kvinnors fruktsamhet.En aspekt av detta är så kallad “social freezing”, där kvinnan kan frysa ned ägg för framtida behov om det finns en uttalad önskan att låta karriären gå före barnafödandet.Metoden har nyligen hämtats från en klinik i USA som är en av de världsledande på området.

- Innan vi går ut och erbjuder den här nya behandlingsformen för våra patienter vill vi vara absolut säkra på att allt fungerar tillfredsställande.Vi följer därför arbetet vid kliniken i Atlanta, USA och en annan i Spanien. Studien beräknas vara klar inom ett till två år.Hittills har det i världen fötts cirka 1000 barn med den här tekniken och vi har inte sett några ökade risker, men vi vill alltså vara helt säkra.Fertilitetscentrum i Göteborg har en systerklinik i Stockholm och båda lyder under koncernen IVF Sverige som totalt äger sex privata kliniker.

IVF med mikroinjektion (ICSI) där spermien injiceras in i äggets cytoplasma.

Göteborgarna har av tradition varit duktiga på att lösa svår manlig barnlöshet. 40 procent av all barnlöshet beror på mannen och här kommer den nya mikroskoptekniken in i bilden.

- Ja, det handlar om det så kallade IMSI-projektet. Här är vi först i Norden med ett helt nytt mikroskop som ger upp till 6.000 gångers förstoring jämfört med dagens ICSI mikroskop som ger cirka 400 gångers förstoring vid studier av spermiernas utseende. Detta ökar vår möjlighet att välja ut de mest optimala spermierna för mikroinjektion, det vill säga metoden att injicera en spermie i ägget.- Vi hoppas på detta sätt ytterligare kunna förbättra graviditetsresultaten och minska risken för missfall.Även Pia Saldeen med medarbetare vid IVF-kliniken Cura i Malmö deltar i detta forskningsprojekt, säger Göran Westlander vidare.Ett annat område där kliniken har stora mål inom en nära framtid är förhoppningen att starta äggdonationsbehandling i privat regi. Här stimuleras samtidigt en givare och en mottagare av ägget så att donationen sker vid den optimala tidpunkten.Kliniken undersöker också möjligheten att införa en ny operationsmetod som kallas mikroTESE.Den ökar ytterligare möjligheten att finna spermier i testiklarna i svåra fall där spermier i sädesvätskan saknas.

- Slutligen skall vi fortsätta på vår inslagna väg när det gäller kvalitetsarbetet, sammanfattar Göran Westlander.

En resa för livet!

Jag var 11 år då jag fick beskedet att jag drabbats av diabetes
typ 1. Sprutor hade alltid skrämt mig och bara tanken på att sticka mig själv
fick mig att rysa. Efter ett par veckors tid på ungdomsavdelningen på Halmstads
sjukhus hade jag dock insett att själva nålstickandet inte var den största
utmaningen. Nej, hela min livsstil skulle kräva en förändring.

Mitt namn är Lina Svensson och jag kommer från västkuststaden
Varberg. Stallet och hästarna har alltid varit en stor del av mitt liv, och så
även då jag fick diagnosen diabetes. Jag kunde inte längre ogenomtänkt ge mig
av till stallet direkt efter skolan och vara borta tills sent på kvällen. Men
jag vägrade att släppa hästlivet så lösningen stavades – planering! Ända sedan
jag klev ut från sjukhuset och skulle börja leva som diabetiker har jag lovat
mig själv; -Lina, du kan göra allt som alla andra, bara du gör kloka val och
noggrann planering. Mina föräldrar har också alltid stöttat min drivna sida och
att jag inte skall begränsas av min diabetes. Men trots mina alla timmar i
stallet var deras uppmaning hela tiden att skolan och blodsockret måste gå i
första hand. Under mina första år som diabetiker hade jag en stabil diabetes,
men ända sedan tonåren och uppåt har jag tampats med ett svårare blodsocker.
Men tack vare mitt aktiva liv, stöttande föräldrar och en noga kontroll på mitt
blodsocker har jag trots min sjukdom kunnat uppnå många av mina mål. Jag har
emellertid många mål kvar.

En annan stor passion jag har är att resa, träffa nya människor
och att pröva nya saker. Idag är jag 24 år och har läst 3 år på
Civilingenjörsprogrammet på Chalmers i Göteborg. Att flytta till Göteborg och
dyka in i studentlivet blev en stor omställning för mig. Att studera på den
nivån jag valt är onekligen tufft, och som diabetiker blir konsekvenserna av
påfrestande perioder alltid mer än den redan slitsamma stressen. Det går inte
att säga annat än att det är väldigt svårt att hålla goda blodsockernivåer hur
gott man än försöker under sådana omständigheter. Men jag är trots detta glad
för att jag tagit mig dit jag är idag.

Innan jag påbörjar mitt masterprogram i skolan vill jag dock ta
en paus från studentlivet och ta chansen att uppfylla en av mitt livs allra
största drömmar. Jag vill resa jorden runt! Jag vill uppleva kulturen i Indien,
vandra i regnskogen i Sri Lanka, surfa i Australien, rida på fälten i Nya
Zeeland där Sagan om ringen spelades in och jag vill roadtripa i Kalifornien.
Allt detta vill jag också bevisa för mig själv att jag kan göra tillsammans med
mina vänner, trots min diabetes. Det skulle bli mitt hittills livs största
utmaning och kräva mycket framförhållning och noggrannhet. Men förutom alla
upplevelser och erfarenheter jag skulle berikas av, vill jag också dela med mig
av detta och inspirera och bevisa för andra diabetiker att ja, Vi diabetiker
kan leva ett liv precis som alla andra! En jorden runt-biljett skulle kosta
cirka 20 000 kronor med student/ungdomsrabatt. Jag vill resa våren 2011 och
vara ute i 4 månader. Jag har beräknat att leva för i snitt 10 000 kronor per
månad inklusive boende och mat. Utöver detta tillkommer också diverse kostnader
för inrikestransporter, vaccinationer, reseförsäkringar mm. Totalt har jag
beräknat att resan kommer att kosta 80 000 kronor. En stor summa pengar för den
ekonomiskt begränsade student man alltid varit. Men jag brinner för detta och
har bosatt mig i Norge tillfälligt för att jobba och spara så mycket pengar som
möjligt. Att få ett bidrag från drömfonden simplewins skulle vara en enorm
hjälp och ett stort steg närmre min stora dröm.

/Lina Svensson

Den enkla sprayanordningen hjälper till att kunna rikta gelen i håret och på huvudet även på ställen som annars kan vara svåra att komma åt.

Dimetikon är den verksamma substansen och är inte ett kemiskt gift utan en silikon, som är vanlig i kosmetika och schampo/ balsam.

Hedrin® Once spray gel fungerar genom att fysiskt täcka lusen och innehåller även Penetrol™ som hjälper produkten att gå in i lusäggen för att avliva även dessa.

Gelen kan användas hur ofta man önskar. Gelen kan användas av vuxna och barn från 6 månader.

Förpackning – 60 ml, räcker till en behandling till ett långt tjockt hår alt. 2 kortare hår.

- Skolmaten måste bli bättre och kunskapen öka, säger Eva Bengtsson, Svenska
Celiakiförbundets generalsekreterare, och syftar till den incident som
inträffade på Backaskolan i Lund, där en åttaåring i skolmatsalen fick i sig
mjölkprotein och som följd en kraftig allergisk reaktion.

Områdesrektorn i Lund åtalades efter händelsen som inträffade 2008, men frias
nu. Tingsrätten slår fast att det är ett allvarligt tillbud att den allergiske
åttåringen fick i sig mjölkprotein, och att detta skulle ha anmälts till
Arbetsmiljöverket. Skolledningen i Lund kände till anmälningsskyldigheten, men
de bristande rutinerna kring ansvarsfördelningen ledde till att händelsen
aldrig anmäldes. De otydliga rutinerna ligger även till grund för den friande
domen.
- Det är beklagligt att sådant som detta inträffar, säger Eva Bengtsson, och
tyvärr sker det alldeles för ofta. Barnen måste kunna känna sig trygga i
skolmiljön, och det gäller inte bara den sociala miljön, utan även maten. Ingen
ska behöva bli sjuk för att rutinerna kring maten i skolmiljön brister.
Svenska Celiakiförbundet, som företräder dem som inte tål gluten, laktos,
mjölk- och sojaprotein kommer under hösten att genomföra en kampanj för att öka
kunskapen om matöverkänsligheterna.  Möten med politiker och tjänstemän i
hela landet står på förbundets agenda. Målet är att öka kunskapen i kommuner
och landsting så att maten säkras i den offentliga miljön.
- Vi ser att en storsatsning är nödvändig, säger Eva Bengtsson, för kunskapen
om matöverkänsligheter är alldeles för låg. Ett exempel på det är det som
drabbade den åttaårige pojken i Lund. Sådant får inte hända.

Svenska Celiakiförbundet har 24 000 medlemmar som inte tål gluten, laktos,
mjölk- eller sojaprotein. Överkänslighet mot olika ämnen i mat är ett växande
folkhälsoproblem. Att leva med matöverskänslighet innebär bland annat att
ständigt kontrollera mat du äter.
Vårt uppdrag är att påverka samhället omkring oss och sprida kunskap om våra
diagnoser för att förbättra vardagen för våra medlemmar.

Share ]]> http://www.dinabarn.se/dalig-kunskap-om-allergier-i-skolan/feed 0 http://www.dinabarn.se/valkommen-till-diabetesaret-2011 http://www.dinabarn.se/valkommen-till-diabetesaret-2011#comments Thu, 16 Sep 2010 07:48:28 +0000 admin http://www.dinabarn.se/?p=1243

Vi kommer att under hösten och hela 2011 kommer vi att publicera artiklar, nyheter, forskning och insändare om diabetes.

Det är förvånansvärt hur lite gemene man egentligen kan och vet om diabetes. Därför ser vi fram emot att få göra en hemsida om bara detta diagnos område.

En stor grupp som hört av sig till oss med frågor är våra invandrare och därför kommer även hemsidan översättas på 46 språk. Start dec 2010

Basinnehåll
Hur kommer det sig att du får diabetes ?
Vad händer när du fått diabetes ?
Vad kan du göra för att i möjligaste mån undvika att få diabetes !
Vilka är de största riskfaktorerna för att utvecka sjukdomen !
Vikten av att äta sunt och motionera.
Blodsockermätare

Dietist ger oss råd om mat och kosthållning.
Artiklar från läsares vardag med diabetes
Nyttiga recept
Översikt om vad det finns för hjälpmedel.
Att resa med diabetes

Samt övriga råd och tips från våra läsare. Hemsidans innehåll skall vara positivt hållen och t.ex visa på att om man får diagnosen diabetes så är det inte någon katastrof, utan att man kan leva ett liv så nära en icke diabetiker som det bara är möjligt. Det är viktigt att vi inte är rädda för att prata om sjukdomen!

Vi vill gärna ha dina råd och tips så maila in dina betraktelser till kent@dinabarn.se

Skriv gärna om din vardag med diabetes, det kan vara problem som du upplever i vården eller positiva erfarenheter och maila till oss.

Vissa av berättelserna kommer att publiceras i Dina Barns Utveckling och jagkvinna

Viktigaste att vi som sysslar med diabetes inte är rädda för att prata om sjukdomen, utan istället kan hjälpa dom som ännu inte har fått diagnosen.

MVH
Kent Axelsson
Dina Barns utveckling
0431-156 12
kent@dinabarn.se

Läs mer ur våra tidningar  www.dinabarn.se och www.jagkvinna,se

Mer info på: www.diabetesaret.se

Kirsten Holmberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har studerat drygt 500 fjärdeklassare i Sigtuna kommun. Föräldrar och lärare fick lämna information om barnens beteende och inlärning. Eleverna besvarade även själva en hälsoenkät med frågor om bland annat huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, trötthet och mobbning.

Studien visade på att barnen med ADHD-diagnos hade dubbelt så ofta ont i magen, sömnsvårigheter och kände sig trötta jämfört med andra barn. Forskarna fann också starka samband mellan ADHD-diagnos och barnens svar på frågor gällande mobbning. 14 % av eleverna rapporterade själva att de hade varit involverade i mobbning, vilket få lärare och föräldrar kände till. Det var tre gånger så vanligt att barn med ADHD mobbade jämfört med barn utan ADHD. De här barnen hade ofta beteendeproblem av ADHD-karaktär redan i årskurs 1, vilket talar för att ADHD-symptomen var en bidragande orsak till mobbningsbeteendet.

Barn med betydande ADHD-symptom blev också själva utsatta för mobbning i betydligt större omfattning än andra. Det var hela tio gånger så vanligt som bland barn utan ADHD. Dessa barn hade inte mer beteendeproblem än andra vid skolstarten.

Avhandlingen talar för vikten av att också utvärdera behandlingens effekt på kamratrelationer och kroppsliga stressymptom då man utvärderar den medicinska behandlingen av barn med ADHD. Skolhälsovården kan spela en mer aktiv roll som länk mellan behandlande läkare och skolans personal.

Källa: Centrum för forskning om funktionshinder

I samarbete med NetDoktor.se

Frida var 3 år när vi märkte att hon slutade sova allt mer om nätterna, om hon somnade sov hon från 20:00 till kl 22:00 sen var hon uppe till kl 05:30 och sov till kl 7:00, hon sov inget på dagarna. Frida kissade ner sig varje gång hon sov och på dagarna. När det blev så intensivt nattetid så kunde varken jag eller min man sova bra heller. Frida gick på dagis och hon var lika hyperaktiv där som hemma. Vi bestämde oss för att söka hjälp och vände oss till Bup angående problemen. Dom sa att vi skulle vända oss till det sociala vilket vi gjorde.

Till slut kom socialen in och skulle göra en utredning på vår familj och det slutade med att våran Frida bara grät och blev orolig. På förskolan for hon fram och slog barnen och tog saker från personalen och barnen och tog med sig dom hem. När sociala hade gjort sin utredning sa dom att min man var en dålig pappa , att han hade för stränga regler för Frida. Det visade sig att hon som utredde inte hade några barn alls utan bara katter. Jag skulle bara ta och lära mig att leka med barnet även om hon fick raseri utbrott och kastade grejer runt om kring sig. Vi bröt kontakten med socialen för vi sa
att det måste vara något annat fel. När Frida fyllde 4 år så hade vi kontakt med Bup igen och väntade på att få en utredning på Frida för då var vi i ett sådant läge att jag blev sjukskriven i maj månad 2008 och min man kunde inte jobba för att Frida tog så mycket tid på natten och på dagen. Frida sov bara 2 – 3 timmar per natt. Vi fick komma på dag avdelningen på Bup och träffa
utredare. Psykolog läkare, arbetsterapeft, sjukgymnast, Logoped. Det visade sig att Frida var hyperaktiv och for från grej till grej, hade talsvårigheter, problem med fin motoriken och använde fula ord. När vi hade gått igenom allt så kunde dom ändå inte sätta en diagnos på henne eller sätta in medicin för att få bort utbrotten att slå sönder saker och svära eller att kunna sova på nätterna, det enda vi fick veta är att en ny utredning skulle göras när hon blev 6 år.

När vi kom till Förskolan och hade ett möte med lärarna så sa de att de kan hantera Frida och det behövdes inte sättas in någon extra personal till henne, även om hon fick flera ut brott och bara satt och skrek i flera timmar och inte kunde lugna ner sig, Även om det fanns resurser till att sätta in en assistent till henne så gjorde dom det inte. När jag kommer och hämtar Frida så får jag bara höra dom dåliga sakerna hon gör och ibland kan dom säga att vi ska ha henne hemma helt med bara kortare stunder på Förskolan och då säger jag som förälder att vi betalar förskoleavgift och hon har rätt till att vara här då också Frida behöver den sociala biten och umgänget med andra barn, jag påpekar en än gång att dom ska sätta in en extra personal som hinner med Frida men då ändrar dom sig och säger det inte behövs. Vi har genom socialkontoret försökt med att dom ska sätta in en kontakt person till Frida men dom säger att hon är för liten ännu. Vi fick istället rådet att gå in i öppenvården och söka råd och hjälp på hur vi ska hantera Frida och ta bort henne från förskolan helt, men det gick inte att göra så för Frida behöver rutiner och ordning, så vi avbröt kontakten med det sociala för Frida sov inget på nätterna och blev helt omöjlig på dagarna. Nu när Frida skulle bli 5 år fick vi akut tid till Bup då vi befann oss i en omöjlig situation. Frida hade blivit mycket värre än tidigare. Innan Frida gick på sommarlov från förskolan så klättrade hon upp i en hylla där och tog fröknarnas digital kamera. När hon kom hem gick hon in i sitt rum och ropade på mig och sa ‐mamma jag har fått en digital kamera vilket visade sig vara förskolans kamera. Jag som mamma fick ringa in och säga att Frida har deras digital kamera, så när vi kom dit dan efter så pratade personalen med mig och frågade varför hon gjorde det, och jag sa att det var hennes impulsivitet som gjorde henne sådan . När fröknarna försökte prata med Frida om varför hon tagit kameran så viste hon inte varför. När jag kom och hämtade henne på eftermiddagen så var Frida ledsen då en fröken sagt till Frida att hon var tjuv. När jag fick höra det så höll jag Frida hemma i 1 vecka och tog kontakt med en kvinna på elevhälsan som har hand om Frida och planeringen och hur det går för Fida i förskolan. Hon ringde upp förskolan och sa att dom inte får behandla Frida så och om dom inte hinner med henne så måste dom fixa en assistent till Frida.

Personalen ringde upp mig och hon som ringde viste naturligtvis inte vad dom andra hade sagt om Frida. Fridas fröken ville att hon skulle komma veckan därpå för sen gick hon på semester i 5 veckor. Frida kom dit och ingen skulle säga någonting till mig när jag hämtade henne, för det skulle hennes fröken hålla i. Det visade sig att Frida hade sparkat en tjej ner för rutsch kanan när dom lekte där uppe. Frida klarar inte av stora grupper med barn, hon klarar bara av att leka med en i taget, hon använder mycket svordomar, barnen ledsnar på att hon blir arg, tjatar ( upprepar) hela tiden saker och hon kan inte sluta. Hon slår & nyper sina kompisar hela tiden. När Frida fick sommarlov så var vi ute från morgon till kväll med undantag för lunch och middag. Vi ett tillfälle kom min mans bror och fru med barn och hälsade på, dom skulle stanna 2 veckor men dom for redan efter 4 dagar för dom stod inte ut med Fridas hyperaktivitet och svordomar trots att vi hade talat med dom i över 2 år om hur hon var men nu fick dom själva uppleva hur hon var och det klarade de inte av utan for hem.

Så länge Frida lekte med 1 kompis så gick det bra men kom det då en eller flera till så gick det inte, för Frida klarar inte av mer än en kompis att leka med även här hemma. När Frida sedan vid ett tillfälle bara försvann från gården och vi hittade henne på bil vägen där hon höll på att bli överkörd flera gånger, så ringde jag till Bup igen och berättade situationen om hur hon var och vi fick en akut tid i Juli månad 2009. Jag berättade att hon slår mig och tar sönder alla sina grejer, tv, dvd och att om hon är på gården så slår hon barnen och svär. Frida har svårt att slappna av på kvällen och kan inte sova. Först vid 23:00 – 24:00 sover hon oftast, men det tar många timmar att få henne till ett sov‐ lugn. Hon är inte välkommen in till andra för hon städar inte upp efter sig. Hon leker mest med dom som är yngre är 5 år som Frida är. När vi kom upp på Bup akut så var Frida med och hon kunde inte sitta stilla, så dom såg hur hon var och hur hon for bland deras grejer. Kvinnan på Bup sa att vi behövde hjälp med medicin till henne men det kunde hon inte ge oss just då. När våran riktiga Bup kontakt kom tillbaka från semestern så fixade hon så att vi fick träffa en psykolog och han ställde diagnosen ADHD på Frida som dom redan har utrett henne för när hon var 4 år och nu är hon 5 år. Alla trodde att det hade med epilepsin att göra att hon inte sov och att hon var överaktiv. Men epilepsi medicinen gjorde henne inte lugnare . Läkaren sa att hon är överaktiv, har talproblem, finmotoriken är inte så bra den heller, även om hon kan bygga och pärla på förskolan så är fin motoriken mycket mer än så. Läkaren gjorde ett antal tester på henne och han skrev ett intyg till dagis där han redogjorde för Fridas problematik och om hennes ADHD.

Nu har vi bestämt ett möte med elevhälsan och rektorn på dagis angående Frida som även alla föräldrar ska vara med på. Nu ska också läkaren se om han kan få skriva ut Conserta till Frida även om hon bara är 5 år för man ska ju egentligen vara 6 år i Sverige . Så nu väntar vi på besked om allting. Det här var en lite berättelse om hur det kan gå till när man som småbarnsförälder bollas mellan olika instanser . Man måste vara stark för att klara av allt. Från en mamma

Allt fler unga drabbas av diabetes

Typ 1-diabetes blir allt vanligare. För varje år sker en ökning med fem-sex procent i Sverige. Den sjukdom som förr visade sig mellan 12 och 16 års ålder debuterar nu i allt yngre åldrar. Flera stora svenska studier försöker svara på varför.

Typ 2-diabetes kännetecknas av att muskler och organ har en nedsatt känslighet för insulin och en minskad förmåga att förbruka energi i form av glukos. Både gener och miljöfaktorer som träning och diet spelar roll för uppkomsten av typ 2-dabetes, men genom vilka mekanismer detta sker är inte helt klarlagt.

En forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu visat att gener i muskelceller från diabetiker är kemiskt modifierade genom så kallad DNA-metylering. I muskelceller från patienter med tidig diabetes var en gen kallad PGC-1α modifierad och hade minskat uttryck. PGC-1α styr andra gener som reglerar cellens förbrukning av glukos.

Forskarna visar också att DNA-metyleringen snabbt uppstår när celler från friska personer utsätts för vissa faktorer som förknippas med diabetes, så som ökade nivåer av fria fettsyror och cytokiner. DNA-metylering är en form av epigenetisk reglering – kemiska modifieringar som tillförs generna utifrån och förändrar deras aktivitet utan att de underliggande DNA-sekvenserna påverkas.

- Kanske kan den här typen av epigenetiska förändringar vara länken som förklarar hur miljöfaktorer får långsiktig inverkan på utvecklingen av typ 2-diabetes. Det återstår att se om DNA-metyleringen av den här genen kan påverkas exempelvis av faktorer i vår kost, säger Juleen Zierath som har lett studien.

Sedan drygt ett halvår tillbaks har vuxna som diagnostiserats med adhd i Västra Götaland förvägrats medicinering sedan program- och prioriterings rådet inte avsatt budgetmedel för behandling.
Kritiken mot beslutet blev för stor och från regionens läkemedelsenhet gick en ny skrivelse ut om att individuella prövningar ska göras. Det verkar som om de flesta läkare missat detta, för i praktiken innebär den individuella prövningen att det ändå är i det närmaste omöjligt att få medicin.

Att inte medicinera vuxna med centralstimulerande på grund av kostnadsskäl och så kallade “undanträngningseffekter” är för mig fullkomligt obegripligt. Kostnaden för läkemedel för regionen på 50-70 miljoner kronor väger lätt i jämförelse med slutnotan för att inte behandla.

Kostnaden för obehandlad adhd är enligt barn- och neuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 50-70 miljarder kronor per år för samhället. Medicineringen innebär en enorm samhällsekonomisk besparing men dessa aspekter saknas i den så kallade HTA-rapport som tagits fram av medicinska sektorsrådet i psykiatri vid Sahlgrenska och som ligger till grund för beslutet.
I dag är Västra Götalandsregionen ensamt om denna bestämmelse, som för övrigt bryter mot Socialstyrelsens medicinska rekommendationer om att centralstimulerande borde vara förstahandsalternativet vid adhd. För vilken annan patientgrupp skulle ett liknande beslut fattats?

Det borde vara en självklarhet att rätten till medicinsk behandling och vård borde vara likadan över hela landet. Det ska inte vara ett lotteri om du får genomgå en neuropsykiatrisk utredning och får medicinering.
Att den medicinska behandlingen med Ritalin eller Concerta inte fungerar på alla är inget argument för att ha kvar stoppet. Vilka läkemedel fungerar på 100 procent av populationen?
Det är också lätt att säga att det hade varit bättre att satsa på andra insatser än läke medel, men då har man inte förstått att medicin ofta är en förutsättning för att kunna klara av att ta till sig annan behandling som exempelvis terapi.

I ett flertal fall har jag sett vilken otrolig skillnad det har gjort för personer som har fått centralstimulerande, inte alltför sällan har de redan behandlats inom psykiatrin under lång tid innan det upptäcktes vad deras egentliga problematik har varit.

Det är särskilt viktigt att medicinera dem som tidigare har haft beroendeproblematik, att agera annorlunda är att döma denna grupp till ett liv i missbruk och ett evigt utanförskap. Det är därför skrämmande att det ens förs en diskussion om att denna grupp skulle exkluderas från framtida medicinsk behandling.

Att skylla på att det inte finns tillräckligt stark evidens för att medicinera vuxna med adhd eller dem med tidigare beroende problematik är att urvattna evidensbegreppet, i synnerhet när det så uppenbart handlar om ekonomi.
Att den totala kostnaden för samhället riskerar att bli så otroligt mycket större än läke medels kostnaden verkar inte någon tagit hänsyn till, för att inte tala om det personliga lidandet.
För många människor innebär medicinering en andra chans i livet.
Något som alla förtjänar, även om de råkar bo i Västra Götaland.

Författare: Henrik D Ragnevi

- Jag upplever ofta forskningen som meningslöst fokuserad på det barnen inte kan istället för vad de kan. Barnen, oavsett teknik och förmåga att uppfatta eller inte uppfatta tal, är barn med rätt till samma utveckling som andra barn. Som pedagog är jag ansvarig för att stimulera ett lärande som tillvaratar hela barnets potential och öppna upp nya vägar, inte stänga dem, säger översiktens författare Carin Roos, FilDr och lektor vid Stockholms universitet.

För barn med hörselnedsättning eller cochleaimplantat, som utvecklar sin läs- och skrivförmåga genom en kombination av sin syn och hörsel, har forskning där man studerar barnets hela kompetens stor betydelse.
- Denna översikt är ett viktigt underlag för planering av utbildningsmiljöer för barn med dövhet eller hörselnedsättning och vi hoppas att den ska få en bred spridning, säger Anders Nordin chef för Nationella resursen inom Specialpedagogiska
skolmyndigheten.

Forskningsöversikten behandlar för det första den specifika tvåspråkiga situation som teckenspråkiga barn lever i, för det andra den betydelse skrift har för barnen och sist de teorier som finns kring hur läs- och skrivlärandet kan tänkas gå till för just dessa barn.

För vidare information kontakta:
Carin Roos, FilDr och universitetslektor vid Specialpedagogiska institutionen vid
Stockholms universitet, tel 08-120 764 49, e-post: carin.roos@specped.su.se

Eva Andåker, samordnare döv/hörsel inom Specialpedagogiska skolmyndigheten
tel 010-473 52 03, e-post: eva.andaker@spsm.se

Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten ger råd och stöd till skolhuvudmän i deras ansvar för en likvärdig utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, främjar tillgången på läromedel för dessa samt driver specialskolor för vissa elevgrupper. Myndigheten fördelar också bidrag till vissa
utbildningsanordnare och till vuxna med funktionsnedsättning för vissa korta studier.
Myndigheten bildades den 1 juli 2008.

De pedagogiska spelen på Nobelprize.org är en del av ett större utbildningsprogram och syftar till att göra Nobelprisbelönade upptäckter och gärningar tillgängliga för en yngre publik. “The Diabetic Dog Game” är den senaste av över fyrtio pedagogiska multimediaproduktioner som finns tillgängliga för gratis användning.

Diabetes är en sjukdom som drabbar miljontals människor. “The Diabetic Dog Game” är ett roligt och användbart pedagogiskt verktyg som ger svar på frågor som:

* Vad innebär sjukdomen diabetes?
* Vad händer med blodsockernivån när man har diabetes?
* Vad ska en diabetiker göra för att inte få för högt eller lågt blodsocker?
* Vad är insulin?

Som komplement till kunskapsspelet finns även två textdokument där man kan läsa mer om diabetes och insulin, samt om Nobelpristagarna Frederick G. Banting och John Macleod som belönades med 1923 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för upptäckten av hormonet insulin, som gjorde det möjligt att ge en behandling till de människor som led av diabetes.

“Genom att använda de pedagogiska kunskapsspelen som en introduktion till de Nobelprisbelönade upptäckterna, hoppas vi kunna föra Nobelpriset in i klassrummen för att inspirera nästa generations forskare och för att förse lärare med roliga och användbara pedagogiska verktyg för elever på högstadiet och gymnasiet”, säger Karin Svanholm, redaktör för Nobelprize.org:s utbildningsprogram.

För att upptäcka och utforska “The Diabetic Dog Game”, besök
För en kort och informativ video om Nobelprize.org:s utbildningsprogram, besök http://nobelprize.org/nobelweb/edu_program.html

Ambitionen är att ledsagningstjänsten ska erbjudas på ett hundratal stationer. Bokningen, som görs i samband med biljettköpet, ska omfatta ledsagning under hela tågresan. Resenärer med funktionshinder ska få assistans med att ta sig från en mötespunkt på eller utanför stationen, till och från tåget. Ledsagning gäller också hjälp vid byte av tåg, oavsett vilken tågoperatör kunden reser med.
- Vi vill värna om alla resenärers möjlighet att resa kollektivt. Genom vårt branschsamarbete underlättar vi för resenärer med funktionshinder att få assistans och hjälp på stationer och stationsområden, oavsett hur man valt att resa, säger Jernhusens vd Per Berggren
Jernhusen, Banverket och Samtrafiken går nu ut med en gemensam upphandling för att kunna erbjuda tjänsten Ledsagning vid tågresor. Tjänsten ska erbjudas oavsett vilket tågföretag kunden väljer att resa med.
- Genom en gemensam upphandling kommer vi att öka nyttan för resenärerna. Ett viktigt mål för oss är att öka kollektivtrafiken och detta är ett steg i den riktningen, säger Minoo Akhtarzand, generaldirektör på Banverket.

Tillgänglighetsanpassningen är en viktig del i strävan mot en ökad trivsel och trygghet på stationerna för alla resenärer och besökare. Målsättningen är att öka det kollektiva resandet genom att göra resan mer attraktiv för större grupper.
- EU-direktivet om rätten till en fungerande ledsagning för resenärer med funktionshinder är positiv. De åtgärder som nu planeras innebär att fler resenärer kan välja att åka kollektivt vilket stödjer ett av Samtrafikens viktigaste mål säger Gerhard Wennerström vd på Samtrafiken.

De tjänster som ska upphandlas är Sambandscentral med övervakning och kvalitetssäkring samt utförande av själva tjänsten Ledsagning. Den offentliga upphandlingen startar i mars.